Lyckliga jag har fått en plats i en lerverkstad. Det var inte lätt, det verkar vara väldigt långa köer och låg omsättning på platserna. Jag har förlitat mig på att få arbeta med lera genom att gå på kurser. Inte fel det heller, jag har förstås lärt mig mycket på det.

Det är inte heller svårt att få plats på en kurs numera. Mitt intresse för keramik väcktes för flera år sedan av keramikern Cassiopeia på Ven, efter den årliga cykelturen på ön med besök i hennes keramikbutik kände jag i varje cell att jag också ville prova. Men varje höst fick jag besviket inse att jag inte fick plats på någon av de kurser jag försökte anmäla mig till. När jag sen flyttade och bodde i USA ett par år var det lättare och jag fick äntligen min chans. Och det var lika fantastiskt som jag hade föreställt mig, men det får bli ett annat blogginlägg.

Att gå på kurs hos olika keramiker är något jag kan rekommendera. Alla bygger upp sin verksamhet på olika sätt vilket är intressant att studera. Jag har fått prova olika tekniker men också samma tekniker på väldigt olika sätt, det gör att jag känner en större trygghet till att faktiskt våga lita på mina egna händer och deras förmåga att hitta sitt alldeles egna. På varje ställe har jag också fått arbeta med olika leror och olika glasyrer. Det har gett mig egna preferenser och önskemål.

Men nu har det alltså hänt. Jag såg en lapp om att det fanns en ledig plats och jag tog chansen och anmälde mig. Jag får vara där hur mycket jag vill. Lycka!

Med solsken

Jeanette Bokelund

www.jbokelund.se

@jbokelund